I Sverige kan det till synes vara svårt att bygga nära intill vattnet. Detta är på grund av det så kallade strandskyddet. Syftet med strandskyddet är dels att skydda allas rätt till åtkomst till strandområden, för att t.ex. kunna promenera längs stranden och dels för att skydda djur- och växtlivet som finns både i och i närheten av vattnet.

Strandskyddet gäller vid havet, insjöar och vattendrag. Strandskyddsområdet omfattar som regel land- och vattenområden upp till 100 meter från strandlinjen, men kan undantagsvis av Länsstyrelsen utökas till 300 meter från strandlinjen. Huvudregeln är att man inom ett strandskyddsområde inte får bygga, ändra, gräva eller vidta åtgärder som förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Det finns dock en del undantag där tillstånd kan beviljas (dispens) för att vidta denna typ av åtgärder, vilket medför att huvudregeln inte nödvändigtvis är lika sträng som den först verkar.

En vanlig önskan från gemene man är att få uppföra exempelvis ett badhus eller en brygga vid sin strandtomt. I ett sådant fall krävs dock att man beviljas dispens. Möjligheterna till en sådan dispens från strandskyddet, föreligger bl.a. om det finns särskilda skäl för ett undantag från förbudet och åtgärderna är förenliga med strandskyddets syften, det vill säga att skydda natur- och djurliv, samt allas rätt att beträda dessa områden.   

En viktig och ofta använd dispensgrund, är att en anläggning för sin funktion behöver ligga vid vattnet. Det innebär att för den som t.ex. vill uppföra en brygga eller ett båthus föreligger närmast en självklar dispensgrund. Inverkan på växt- och djurliv måste emellertid alltid beaktas och i det fall att bedömningen görs att växt- och djurliv skulle påverkas negativt kan dispensen nekas.

Det är något mer oklart för vad som gäller för den som vill uppföra en bastu, ett badhus eller kanske till och med en badtunna. Det är inte lika självklart att någon av dessa för sin funktion behöver ligga vid vattnet, varför omständigheter i det enskilda fallet blir mer. Man kan tänka att ju mer ”privatiserande” åtgärden är man vill vidta desto osannolikare är det att man får dispens beviljat. Anledningen till detta är att en privatisering går tvärtemot ett av syftena med strandskyddet, nämligen att möjliggöra för alla att beträda strandområdet i fråga.

I det här sammanhanget är det därför värt att uppmärksamma att förbuden mot att bygga, ändra och gräva, inte ska gälla för så kallade kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad. Detta gäller om åtgärden vidtas inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter och inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens. Detta innebär att det finns en möjlighet att uppföra exempelvis en bastu intill bostadshuset även i de fall denna ligger inom strandskyddsområdet.

Det är i de flesta fall den enskilda kommunen som beslutar om dispens. Detta är på grund av den nära kopplingen till detaljplanering och bygglovsgivning vilket kommunen också ansvarar för. En ansökan om dispens eller frågor gällande strandskyddet i det enskilda fallet ska alltså som regel riktas till kommunen.