Offentlighetsprincipen- vad innebär den? Har du alltid rätt att få ut alla handlingar? Vad fyller egentligen offentlighetsprincipen för funktion? Juristresursen har samlat information om vad som gäller när någon vill ta del av allmänna handlingar.
Offentlighetsprincipen – Vad innebär den?
I den svenska grundlagen garanteras varje svensk medborgare en rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt är en viktig grundbult i ett öppet demokratiskt samhälle och fyller en kontrollfunktion genom att medborgarna ges möjlighet till insyn i myndigheternas verksamhet. På så vis kan medborgarna kontrollera att den offentliga makten utövas under lagarna. Offentlighetsprincipen bidrar därmed till att säkerställa rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen. Därtill öppnar tillgången till allmänna handlingar upp för debatt och diskussion rörande viktiga samhällsfrågor.
Vilka handlingar kan man begära ut?
Offentlighetsprincipen omfattar rätten att ta del av handlingar som är allmänna. Det är alltså inte varje handling hos en myndighet som man har rätt att begära ut. Först och främst krävs det att det som begärs ut definieras som en handling. En handling definieras som en framställning i skrift eller bild, eller en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Utöver traditionella handlingar som ett vanligt brev kan en handling t.ex. vara information som finns på ett USB-minne. Kvalitén på handlingen saknar betydelse, d.v.s. även en slarvigt handskriven lapp kan vara en handling.
För att en handling dessutom ska vara allmän måste handlingen förvaras hos myndigheten och vara inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Kravet på att handlingen ska förvaras hos myndigheten ska inte uppfattas bokstavligt. Även om en tjänsteman skulle ta med sig handlingen hem till sin privatbostad anses handlingen förvarad hos myndigheten.
Att en handling är inkommen innebär att handlingen har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda. Det avgörande är att myndigheten faktiskt kan ta del av handlingen. Ett brev som anländer hos myndigheten men som inte öppnas förrän långt senare är inkommen.
En handling som myndigheten själv upprättar blir allmän när den har expedierats. Det innebär att handlingen blir allmän när den har lämnats ut till en mottagare utanför myndigheten eller på annat sätt har offentliggjorts. Är handlingen sådan att den inte är avsedd att expedieras, t.ex. myndighetens utredningar eller beslut i interna ärenden, blir handlingen allmän först när ärendet är slutbehandlat.
Begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar
Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas genom sekretess i vissa fall. Ett sådant fall är exempelvis om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretess innebär ett förbud att röja en hemlig uppgift och gäller för myndigheter och för den som för det allmännas räkning deltar i en myndighets verksamhet. Det är alltså inte handlingen i sig utan uppgifter i den som kan vara hemliga. Detta innebär att man kan ha rätt att begära ut en handling men att vissa hemliga uppgifter i den utelämnas.
För att avgöra om en viss uppgift är belagd med sekretess eller inte ska myndigheten göra en utlämnandeprövning. Prövningen innebär en avvägning mellan det intresse som är tänkt att skyddas av sekretessen och medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar.
