Hej!

Jag har ett flertal frågor kring en skilsmässa jag befinner mig i.
Kvinnan som jag skiljer mig ifrån har anlitat juridisk hjälp. Enligt henne framkommer det att jag i stort sett kommer att vara skyldig henne en herrans massa pengar efter att alla avdrag har gjorts.

Lite frågor av mer generell karaktär:

1. Vad räknar man med vid en bodelning i form av lösöre – inventarium, möbler, verktyg, instrument m.m.?
2. Finns det några avsteg eller förbehåll kopplade någonstans, alldeles bortsett vad som eventuellt skulle vara reglerat i ett äktenskapsförord och/eller gåvobrev?
3. Det pratas om en ”dold skatt” – vad innebär det?
4. Räknas pensionssparande med vid en bodelning? Om så är; varför?
5. Vid försäljningen av det tidigare huset gjorde vi en vinst på 600′ kr – är min del helt borta nu, när vi plöjt ner i princip hela vinsten i det nya boendet?
6. Vid ett gåvobrevs formulerande angavs 0,75 av huset tillfalla min fru som enskild egendom. Huset var sedan tidigare hennes på pappret, ett slags förtida arvuttag. Huset inköptes till i stort sett halva marknadsvärdet eftersom ena halvan redan var i hennes ägo…
Resterande 0,25 är således min del. Nu menar man på att mina 25 % ska delas eftersom det är gemensam egendom… Man kan ifrågasätta moralen i detta. Tyvärr förstår jag att man inte tar någon hänsyn till det utan frågar hur det är möjligt att lindra effekterna av det?
7. Kan jag någonstans hävda rätten till min del av vinsten från den tidigare husförsäljningen, dvs 300′ kr?
8. Vilka avdrag kan jag åberopa för att få ner min ”skuld” till henne? (Enligt hennes jurist kan jag vid skilsmässan bli skyldig henne uppemot 120′ kr. Låter befängt men jag är luttrad.)

 

Hej och tack för din fråga!

När två makar ansöker om äktenskapsskillnad är det som du redan är inne på, många juridiska aspekter som man måste ta hänsyn till. Och ibland är de inte helt lätta att förstå. Efter att båda, eller en av makarna har ansökt om äktenskapsskillnad, ska en bodelning göras. En bodelning innebär att parternas respektive tillgångar, efter avdrag av deras respektive skulder, fördelas lika efter skilsmässan. Allt makarna äger vid ”den kritiska tidpunkten” (dagen då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till Tingsrätten) utgör giftorättsgods, 9 kap 2 § äktenskapsbalken (ÄktB). Detta gäller så länge man inte har upprättat något äktenskapsförord eller testamente med innehållet att viss egendom INTE ska ingå i en eventuell bodelning. Det är viktigt att ha koll på vilket datum som är ”den kritiska tidpunkten” då de tillgångar och skulder som makarna har vid den tidpunkten ska ingå i bodelningen och fördelas lika.

Att egendom utgör ”giftorättsgods” innebär att det ska fördelas lika mellan parterna, 10 kap 1 § ÄktB. Alla tillgångar som utgör giftorättsgods behöver emellertid inte alltid ingå i en bodelning. Enligt 10 kap 2 § ÄktB har varje make rätt att undanta viss egendom från bodelningen som endast används för personligt bruk, såsom kläder och presenter. Denna rätt att undanta egendom bedöms utifrån makarnas ekonomiska förhållanden och ska vara proportionerlig i förhållande till det sammanlagda giftorättsgodset. Vilken personlig egendom som får undantas varierar mellan olika bodelningar men nyckelordet i lagtexten är ”används uteslutande för personligt bruk”. Detta rekvisit är väldigt begränsande. Och återigen, det är endast den egendom som makarna äger vid brytdagen som ingår i bodelningen.

Som svar på din första fråga vad som ingår i en bodelning, kan det alltså variera. Men huvudregeln är att alla inventarium, bilar, möbler, verktyg osv. ingår.

 

Avsteg från giftorättsgods

Din nästa fråga var om det finns några avsteg eller förbehåll som inte är beroende av äktenskapsförord eller gåvobrev. Som du redan är införstådd med finns det alltså regler som undantar sådan egendom som genom äktenskapsförord eller testamente blivit enskild egendom. Utöver dessa regler tillkommer andra bestämmelser gällande vad som ska ingå i en bodelning, bland annat det som tidigare nämnts angående kläder och annan egendom som används för personligt bruk. Även rättigheter som inte kan överlåtas undantas från bodelning. Med rättigheter åsyftas främst immaterialrättigheter såsom till exempel patent. Har man varit utsatt för ett brott eller en olycka kan dessutom ersättning för personskada eller kränkning undantas vid bodelningen, se 10 kap 2a § ÄktB.

 

“Dold” skatt

Vad det är för ”dold skatt” som du menar är vi lite osäkra på. Vid försäljning av fastighet i samband med skilsmässa är det brukligt att man först gör en värdering av fastigheten. Denna sker till marknadsvärdet och det är lätt att vända sig till mäklare för att få hjälp med värderingen. När ett marknadsvärde på fastigheten har fastställts som båda makarna kan enas om, sker ett avdrag från marknadsvärdet för vissa kostnader kopplade till fastigheten. Avdraget kommer då inte att ingå i bodelningen. En sådan kostnad är bland annat försäljningskostnader, det vill säga sådana kostnader som uppkommer vid försäljning av fastigheten. Detta kan exempelvis vara mäklarkostnader. Sedan sker ett avdrag av en ”latent skatt” vilket innebär den skatt som försäljarna (makarna) har betalat vid försäljningen. Om det inte var denna skatt du menade, råder vi dig att vända dig till Personbeskattningsavdelningen hos Skatteverket för mer information, 0771 – 567 567.

 

Pensionssparande

När det gäller pensionssparande skiljer man vid bodelning på tre olika pensionstyper: tjänstepension, allmän pension och privat pension. Den allmänna pensionen ska inte tas med i bodelningen, rättigheterna till dem får vardera parten alltså behålla själv. När det gäller tjänstepensionen, det vill säga pension i form av utfästelse från en arbetsgivare till sina anställda, gör man skillnad på om arbetsgivaren eller arbetstagaren äger pensionen. Om arbetsgivaren äger pensionsförsäkringen men arbetstagaren har rätt till utbetalningen, undantas den från bodelningen. Förklaringen till det är att arbetstagaren inte själv äger pensionsförsäkringen och kan därmed inte råda över den. Om arbetsgivaren däremot betalar in tjänstepensionen på en av arbetstagaren ägd försäkring kommer den att jämställas med en privat pensionsförsäkring och därmed ingå i bodelningen. En privatpensionsförsäkring ska alltså ingå i bodelningen och delas lika mellan makarna. Den värderas till det värde den har vid äktenskapsskillnaden och det görs alltså ingen uppskattning vad den kommer att bli värd.

 

Fastighet som gåva

Som vi nämnt ovan kallas egendom som ska omfattas av giftorätt för giftorättsgods och ingår vid bodelningen. Annan egendom, som på något sätt undantagits, är enligt äktenskapsbalken enskild egendom och ska inte ingå vid bodelningen. Detta har i ert fall aktualiserats genom ett villkor från tredje man vid gåvan av huset till din fru. Resultatet blir att de 600´kr av giftorättsgods ni har investerat i hennes enskilda egendom blir enskild egendom till den del som viljan hos givaren önskat, dvs. 75% när ni säljer huset. Resterande 25% är fortfarande giftorättsgods och ska ingå vid bodelningen.

Vid gåvor av fastigheter till närstående är det vanligt att gåvogivaren önskar att fastigheten ska ”stanna inom familjen” och vara enskild egendom för gåvotagaren. För detta krävs det att det sker en frivillig förmögenhetsöverföring med gåvoavsikt. Dessa regler är dock ganska krångliga och hur utgången skulle bli i just ert fall är oklart. För att besvara din fråga huruvida det är möjligt att ”lindra effekterna” vid bodelningen kan sägas att:

Vid överlåtelse av fastighet mellan närstående är det vanligt att överlåtelsen innehåller både ett oneröst och benefikt moment. Det onerösa momentet är att gåvotagaren överlämnar exempelvis pengar till givaren, men ofta är det fråga om att gåvotagaren övertar lån eller utfärdar en revers till givaren. Det benefika momentet är att ersättningen inte motsvarar marknadsvärdet i syfte att berika mottagaren.

I ett fall (du kan läsa vidare om vad Högsta Domstolen (HD) sa i NJA 2008 s. 457) har HD behandlat frågan om blandad gåva av fast egendom. Fallet är inte identiskt med din situation där en person genom gåvobrev fick förvärva en fastighet med villkor att den inte fick överlåtas eller pantsättas utan medgivande från givaren och att den skulle utgöra enskild egendom. Därmed kan vi inte säga vad som skulle bli utfallet i ditt fall.

Det intressanta med fallet är dock frågan om överlåtelsen skulle ses som gåva eller om det i och med den onerösa delen skulle ses som ett köp. Om överlåtelsen helt ansågs som gåva var villkoret om enskild egendom giltigt och fastigheten skulle inte ingå i bodelningen. Om det var fråga om ett köp skulle hela fastigheten ingå i bodelningen då villkoret inte var giltigt. Slutligen, vilket kanske är intressant för dig, var frågan om en del som ansågs förvärvad genom köp skulle omfattas av bodelningen, dvs. fastigheten skulle bara delvis ingå i bodelningen. Om både enskilda medel och giftorättsgods har använts i lika proportioner för att förvärva enskild egendom torde så kallad blandad egendom kunna uppkomma. Hur detta ter sig är dock inte klarlagt rättsligt.

Vi rekommenderar dig därför att vända dig till en jurist alternativt en bodelningsförrättare för att utreda om hela fastigheten ska ses som enskild egendom och om villkoret att 75% av hela fastigheten skulle utgöra enskild egendom är giltigt. En bodelningsförrättare ansöker man om i tingsrätten. Bodelningsförrättaren går igenom tillgångar och skulder och tvister som är mellan parterna. I de fall parterna inte är överens kan bodelningsförrättaren fatta ett slutligt beslut. Dock ska tilläggas att det ofta tar tid och är kostsamt.

 

Avdrag för skulder

Till din sista fråga om avdrag. Bodelningen sker som sagt genom en hälftendelning av makarnas giftorättsgods, efter avdrag för skulder. Beroende på vad du har för skulder finns det alltså möjlighet till avdrag för dem i ert giftorättsgods. Vidare finns en möjlighet att få vederlag för viss användning av giftorättsgodset. Detta blir dock aktuellt om den ena maken, utan den andres samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes, i inte obetydlig omfattning använt sitt giftorättsgods till att öka värdet av sin enskilda egendom.

Slutligen finns en skevdelningsregel som innebär att den make med mest giftorättsgods kan undgå att det sammanlagda värdet likadelas. Dock ger den inte en möjlighet för den ”fattigare” maken att överta mer giftorättsgods efter att skulder dragits av. Den är utformad för att man inte ska kunna gifta sig och sedan efter ett kortvarigt äktenskap (gränsen dras vanligtvis vid äktenskap kortare än 5 år) ”skilja till sig pengar”. Regeln kan dock användas även vid längre äktenskap för att jämka likadelningen av giftorättsgodset. Avgörande blir då om en ”vanlig” bodelning är oskälig med hänsyn till främst äktenskapets längd men även makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt. Det kan alltså finnas skäl att frångå 5-årsregeln vid delning av bostad.

I ert fall blir det intressanta om skevdelningsregeln kan användas ifall din fru har minsta nettotillgången i giftorättsgodset men har stora tillgångar som inte ska ingå i bodelningen, dvs. hennes del av fastigheten som enskild egendom. I litteraturen heter det att ”det kan förefalla oskäligt att den andre maken, ska behöva dela med sig av sitt giftorättsgods till den make som egentligen är mest välbeställd. I så fall kan maken med mest giftorättsgods vid bodelningen få förbehålla sig ett särskilt belopp (eventuellt hela sitt giftorättsgods) innan makarnas giftorättsgods i övrigt, efter skuldavräkning, delas lika. Tankegången får särskild slagkraft om den ekonomiskt svagare maken skulle ha bidragit till att öka värdet av den andre makens enskilda egendom.” Utan att veta så mycket om din situation kan det alltså finnas en möjlighet för dig att kräva jämkning vid bodelningen genom skevdelningsregeln.