Hej! Jag skulle behöva råd angående en sen bodelning/skilsmässa. Skildes i maj förra året enligt skatteverket och jag undrar om det är möjligt att göra en bodelning nu?

Hej och tack för din fråga!

Det korta svaret på frågan är ja, det kan och ska ni göra. Enligt 9 kap 1 § äktenskapsbalken (ÄktB) ska en bodelning ske när ett äktenskap upphör. Vidare är det viktigt för dig och din före detta make att veta att bodelningen kommer ske med utgångspunkt i hur era egendomsförhållanden såg ut när talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap 2 § ÄktB). Det gäller både tillgångar och skulder. Det innebär också att ni båda är redovisningsskyldiga för vad ni gör med sådan egendom som utgör giftorättsgods fram till dess att ni genomför den bodelningen. Det framgår av 9 kap 3 § ÄktB. Har någon av er sålt eller bytt giftorättsgods mot ny egendom under den här tiden ska alltså pengarna eller den nya egendomen ingå i bodelningen. Viktigt att tänka på är att även om vilken egendom som ska ingå avgörs med utgångspunkt i dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes, så är det värdet den egendomen har vid bodelningen som gäller. Det kan vara värt att hålla i åtanke när det kommer till egendom som fastigheter, bostadsrätter, aktier och liknande som kan gå upp och ner i värde.

Vilken egendom ska ingå?

All egendom som utgör giftorättsgods enligt 7 kap ÄktB ska ingå i en bodelning enligt 10 kap 1 § ÄktB. Huvudregeln är att all egendom i ett äktenskap är giftorättsgods (7 kap 1 § ÄktB) om det inte undantagits genom äktenskapsförord eller har förvärvats med villkor om att det inte ska utgöra giftorättsgods (7 kap 2 § ÄktB). Då är det den makens enskilda egendom och ska inte ingå i en bodelning. 

Hur går en bodelning till?

När en bodelning väl förrättas ska en andelsberäkning ske (11 kap 1 § ÄktB). Då kommer det giftorättsgods du äger tas upp på din sida tillsammans med dina skulder medan det giftorättsgods din före detta man äger och hans skulder tas upp på hans sida. Sedan sker en avräkning av era egna skulder mot ert eget giftorättsgods enligt 11 kap 2 § ÄktB. Skulder som hänför sig till enskild egendom ska avräknas mot den så långt det går, men får avräknas mot giftorättsgodset om den enskilda egendomen inte räcker. Det som efter avräkningen finns kvar på vardera sida läggs sedan ihop och värdet delas lika mellan er (11 kap 3 § ÄktB). Även om man har skulder som överstiger ens tillgångar så kan man inte bidra med mindre än 0 kr i bodelningen. Man får alltså inte börja avräkna sina överstigande skulder mot den andre makens giftorättsgods.

Efter det ska en lottläggning företas enligt 11 kap 7 § ÄktB. Det innebär att den konkreta egendomen ska fördelas mellan er med utgångspunkt i hur andelarna blev vid andelsberäkningen. Huvudregeln är att varje make behåller den egendom de själva äger. Sedan ska den maken med mer egendom ge mellanskillnaden till den andre maken. Den maken med mer egendom kan välja att ge pengar istället för egendom enligt 11 kap 9 § ÄktB

Sedan ska också nämnas att det finns möjligheter enligt 12 kap ÄktB till jämkning av bodelningsresultat om någon av er finner resultat mycket orimligt eller orättvist. Dessa bestämmelser används främst vid mycket korta äktenskap eller där någon av makarna har bidragit med väsentligt mycket mer giftorättsgods än den andra.

Hur ska du och din före detta make genomföra bodelningen?

Om ni kommer väl överens och har samma uppfattning om vad som ska ingå och inte i er bodelning så kan ni förrätta den själva. Då krävs det att ni upprättar ett skriftligt bodelningsavtal som visar hur ni slutligt fördelat egendomen. Ett sådant skriftligt avtal krävs för att bodelningen ska vara giltig. Annars kan någon av er komma efter flera år och påstå att en bodelning inte skett. Är ni inte säkra på hur ni ska utforma avtalet kan det vara bra att ta hjälp av en jurist. Bodelningsavtalet kan sedan skickas in till Skatteverket för registrering men det är inget krav. Det viktiga är att det är ett giltigt avtal.

Om ni inte är överens och ni inte kommer framåt i bodelningen kan ni behöva ansöka om en bodelningsförrättare. Denne hjälper då till med att avgöra vilken egendom som ska ingå, vems det är och hur den ska fördelas. Bodelningsförrättaren är opartisk gentemot båda parterna i en bodelning. Det gör att vissa också använder sig av varsitt ombud som ska ta till vara på ens egna intressen. Oavsett hur man gör blir ofta en part missnöjd med bodelningsförrättarens beslut och då finns möjlighet att överklaga till tingsrätten.

En bodelningsförrättare kan vara nödvändigt om det är så att ni verkligen inte kommer överens. Jag vill dock poängtera hur mycket dyrare bodelningen kommer bli för er om ni ska betala för både en bodelningsförrättare och för varsitt ombud. Dessutom kan det dra ut på tiden och bli en onödig och påfrestande process. Jag vill uppmuntra er att ni i största möjliga utsträckning försöker komma överens själva om hur ni ska förrätta er bodelning och eventuellt ta juridisk hjälp i utformandet av avtalet.