Hej! Vi har fått i uppgift att ta reda på hur ett brott mot tryckfrihetsförordningen behandlas, från anmälan till straff. Hur behandlas dessa typ av brott (från anmälan till straff)? Hur lång tid i snitt tar det innan personen som brutit mot lagen fåra sin dom? Vilken statlig myndighet är det som tar hand om dessa typ av brott? Det är en skoluppgift och vi upplever att det är svårt att finna fakta kring ämnet.

 

Hej och tack för din fråga!

Frågor som rör brott mot tryckfriheten regleras i tryckfrihetsförordningen (TF). Vad som avses med ett tryckfrihetsbrott framgår av 7 kap. 4 och 5 §§ TF, exempelvis kan det röra sig om landsförräderi, olaga våldsskildring, förtal och hets mot folkgrupp. Alla brotten finns beskrivna i dessa paragrafer. Vid tryckfrihetsbrott finns en särskild ansvarskedja som beskrivs i 8 kap TF. Det är olika vem som ansvarar för brottet beroende på om det är en periodisk skrift med utgivningsbevis, exempelvis en dagstidning, eller en ickeperiodisk skrift, exempelvis ett reklamblad. Förste ansvarig vid periodiska skrifter är ansvarig utgivare när skriften utgavs. Förste ansvarig för ickeperiodiska skrifter är författaren. Detta ansvar kan sedan övergå till nästa person i kedjan om den första personen inte är anträffbar.

 

I 9 kap TF finns regler om åtal vid tryckfrihetsbrott. Där framgår att Justitiekanslern (JK) är ensam åklagare i form av tryckfrihetsmål, 9 kap 1 § TF. JK bedriver sin verksamhet på uppdrag av regeringen och är en myndighet under denna, http://www.jk.se/ 

Det är JK som avgör om en anmälan om tryckfrihetsbrott ska leda till åtal eller inte och ingen annan än JK kan inleda förundersökning om tryckfrihetsbrott. Därmed beslutar JK om användning av tvångsmedel (som exempelvis husrannsakan, beslag etc) under utredningen. Åtal ska väckas inom 6 månader från det att skriften gavs ut, 9 kap 3 § TF.

 

I 12 kap TF finns regler om hur rättegången går till vid ett tryckfrihetsmål. I tryckfrihetsbrott om ansvar, så prövas frågan om brott föreligger av en jury på nio personer. Detta är alltså en skillnad från övriga brottmål. Om båda parterna är överens kan de dock bestämma att hoppa över juryprövningen och hänskjuta målet till rättens avgörande. Frågan om vem som är ansvarig för skriften enligt kap 8 TF prövas dock alltid av rätten. I frågan om brott föreligger anses så vara fallet om 6 medlemmar i juryn påstår det. Om juryn kommer fram till att brott inte föreligger så frikänns den åtalade. Om de däremot menar att brott föreligger så prövas det även en gång ytterligare av rätten. Rätten kan vara oeniga med juryn i detta fall och kan då frikänna den tilltalade eller mildra straffet.

 

Jurymän ska vara svenska medborgare och bosatta inom länet. De bör vara kända för sin rättrådighet, omdömesgillhet och självständighet.

 

Tidsaspekten är svår att svara på då det kan variera från fall till fall. Tidigare praxis har dock visat att från anmälan till åtal kan det ta mindre än ett år.

 

Antalet anmälningar som leder till ett åtal är inte många då JK är restriktiv i sin bedömning beträffande förtalsbrott. Detta eftersom förarbetena till förtalsbestämmelsen anger att allmänt åtal, alltså när JK väcker talan, endast ska ske i undantagsfall.