Hej. Jag är särkullbarn. Min biologiska far har nu avlidit, hans fru är redan avliden.
Det har nu visat sig att dom givit min halvsyster (deras dotter) huset inkl lösöret som gåva.
Hon har sålt huset! Gåvan gjordes efter min pappas 80-årsdag = att i akt och mening göra mig arvslös
Är detta förskott på arv? Kan jag få tag på gåvobeviset? ÄB 7 kap, 4§ Förstärkt laglotts-skydd – hur hjälper det mig ? Vad skall jag göra – vilka åtgärder måste jag vidta ?

Hej och tack för din fråga!

 Som jag har tolkat frågan undrar du i första hand om gåvan som din halvsyster fått av din pappa utgör förskott på arv och huruvida du kan få tag på gåvobeviset. Vidare har jag tolkat det som att du undrar om det förstärkta laglottsskyddet som föreskrivs i 7 kap 4 § Ärvdabalken (ÄB) är aktuellt i ditt fall. Till sist har jag tolkat det som att du vill veta vilka åtgärder du ska vidta för att få din del av arvet.

Enligt 2 kap 1 § ÄB är både du och din halvsyster bröstarvingar eftersom ni är barn till er pappa. Det betyder att ni är berättigade till hälften var av hans arv (er arvslott), om det inte finns ett testamente som säger annat. Oavsett är man som bröstarvinge alltid berättigad till sin laglott enligt 7 kap 1 § ÄB, vilken utgörs av hälften av arvslotten. 

Förskott på arv är vad arvlåtaren gett till något av sina barn när denne var i livet. Enligt 6 kap 1 § ÄB gäller en presumtion för att en sådan gåva ska utgöra förskott på arv och därför ska avräknas på gåvomottagarens arvslott. Reglerna utgår nämligen från antagandet om att en arvlåtare vill att alla barn till slut ska få lika mycket efter honom eller henne.[1] Om något annat föreskrivits vid gåvans givande (t ex i ett gåvobrev), eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas att annat varit avsett, rör det sig däremot inte om förskott på arv. Presumtionen om att en gåva utgör förskott på arv kan alltså brytas om arvlåtaren på något sätt gett uttryck för en vilja att gåvan inte ska avräknas på gåvomottagarens arvslott. En arvlåtare som vill gynna en bröstarvinge kan alltså bestämma att en gåva inte ska avräknas som förskott.[2] Du skriver att gåvan enligt din mening är gjord för att göra dig arvlös, vilket talar för att din pappa kanske inte avsett att huset ska räknas av på din systers arvslott. Det krävs inte att avsikten framgår i en formell föreskrift utan det är tillräckligt att det framgår av omständigheterna. Bevisbördan för detta vilar dock på den som menar att det var arvlåtarens avsikt att en gåva inte ska avräknas som förskott på arv.[3]

Att en gåva ska anses utgöra förskott på arv innebär att kvarlåtenskapens värde ska justeras för att inkludera värdet av gåvor som arvlåtaren gett sina barn under sin livstid. 

Ett exempel:

Vi säger att din pappas kvarlåtenskap uppgår till 500 000 kronor och huset som han gav till din syster var värt 1 miljon kronor vid gåvotillfället. För att räkna ut din arvslott ska man då ta kvarlåtenskapen + värdet av gåvan/2. Din arvslott blir då alltså 500 000 + 1 000 000/2 = 1 500 000/2 = 750 000 kronor.

Enligt 6 kap 3 § ÄB är det gåvans värde vid gåvotillfället som ska inkluderas i kvarlåtenskapen, om inget annat borde gälla på grund av omständigheterna – t ex att arvlåtaren har uttryckt en egen vilja om värderingen.

Om vi återgår till exemplet ovan så kan vi se att gåvans värde inte kan avräknas på gåvomottagarens arvslott. Den kvarlåtenskap som finns kvar uppgår ju bara till 500 000 kronor, men din arvslott är enligt beräkningen 750 000 kronor. Som bröstarvinge är man enligt 7 kap 2 § ÄBskyldig att avräkna förskottet på sin laglott. Enligt 6 kap 4 § ÄB är dock en arvinge som fått ett förskott inte skyldig att återbära överstigande belopp (i exemplet 250 000 kronor). Man ska alltså inte lägga till mer än vad som faktiskt kan avräknas. I det här sammanhanget aktualiseras det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap 4 § ÄB. Den bestämmelsen har till syfte att hindra att laglottsskyddet kringgås. Laglotten utgör enligt 7 kap 1 § ÄB hälften av arvslotten och den garanterar arvlåtarens bröstarvingar viss del av kvarlåtenskapen oavsett vad som t ex föreskrivs i ett testamente. Genom det förstärkta laglottsskyddet utsträcks den här ”garantin” till att omfatta även gåvor som till syftet är att likställa med ett testamente.[4] För att regeln ska kunna tillämpas krävs att gåvan ges därför att givaren börjat tänka på sin död och helt enkelt vill ”ordna arvet”. De gåvor som är aktuella är dels gåvor som ges när givaren ligger för döden eller trodde att döden var nära förestående, dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen – t ex att man ger bort en fastighet men fortfarande bor kvar.

Enligt 7 kap 4 § ÄB ska gåvans värde vid dödsfallet räknas in i kvarlåtenskapen och laglotten beräknas utifrån det värdet. Gåvomottagaren kan då bli återbäringsskyldig när en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott ur kvarlåtenskapen. 

Om vi använder oss av exemplet ovan, men säger att huset vid dödsfallet var värt 2 miljoner kronor och att kvarlåtenskapen fortfarande uppgår till 500 000 kronor ger det följande utfall:

Kvarlåtenskapen + värdet av gåvan = 2 500 000 kronor, Arvslotten = 1 250 000 kronor, Laglotten = 625 000 kronor

Du har alltså i det här fiktiva exemplet rätt till 625 000 kronor enligt det förstärkta laglottsskyddet. Eftersom du inte kan få ut din laglott ur kvarlåtenskapen (som bara uppgår till 500 000 kronor) blir din syster återbäringsskyldig för 125 000 kronor. Finns inte egendomen kvar ska istället ersättning utgå för dess värde.

För att utfå laglotten måste bröstarvingen väcka talan inom ett år från och med det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutas, annars har man förlorat sin rätt.

Sammanfattningsvis är du alltså berättigad till din arvslott såvida inte annat föreskrivits i ett testamente. Ska gåvan av huset anses utgöra förskott på arv ska det avräknas på din systers arvslott. Beroende på om du kan få ut hela din arvslott eller inte från den kvarlåtenskap som är kvar kan det förstärkta laglottsskyddet bli aktuellt. Vi rekommenderar därför att du tar kontakt med en verksam jurist som eventuellt kan föra din talan i domstol. Tänk på att du måste väcka talan inom ett år från och med det att bouppteckningen efter din pappa avslutades om du vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet. 

Angående gåvobeviset ser inte jag att du har någon juridisk möjlighet att få tag på det av din syster. Däremot måste man som gåvotagare söka lagfart om man förvärvat en fast egendom enligt 20 kap 1 § Jordabalken (JB). Enligt 20 kap 5 § JB ska ”handlingar som är nödvändiga för att styrka förvärvet” skickas in till inskrivningsmyndigheten, dvs Lantmäteriet. Enligt Lantmäteriets hemsida ska bl a gåvohandlingen i original skickas in. Det jag vill komma fram till är att gåvobeviset kan utgöra en allmän handling eftersom det har skickats in till en myndighet (jfr 2 kap 3 § Tryckfrihetsförordningen (TF)) och sådana har varje svensk medborgare rätt att ta del av enligt 2 kap 1 § TF, under förutsättning att det inte föreligger sekretess.