Vad är en bodelning egentligen och hur går den till? Låt oss förklara!

Vad bodelning innebär

I det fall ett äktenskap upplöses, oberoende om detta sker genom skilsmässa eller om en av makarna avlider, delas makarnas egendom upp mellan de två. Detta kallas för bodelning, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk ÄktB (1987:230). Bodelning kan även ske under ett pågående äktenskap om båda makarna önskar det.

Vad som ingår i en bodelning

I en bodelning ska det som räknas som giftorättsgods ingå, 10 kap 1 § ÄktB. Att någonting är giftorättsgods innebär att det inte är enskild egendom, 7 kap 1 § ÄktB. Enskild egendom är bland annat det som genom gåva eller äktenskapsförord har avtalats ska vara enskild egendom, 7 kap 2 § ÄktB. Enskild egendom ska enbart ingå i en bodelning om makarna har kommit överens om detta, 10 kap 4 § 2 st ÄktB.  Även exempelvis föremål som den ena maken har enbart för personligt bruk, och ersättning för personskada och kränkning, får undantas från bodelningen, 10 kap 2 § ÄktB.

Hur en bodelning går till

Innan en bodelning görs ska varje makes skulder täckas ur den makens giftorättsgods, 11 kap 2 § ÄktB. Det som återstår av giftorättsgodset slås därefter samman och delas lika, 11 kap 3 § ÄktB. Som utgångspunkt ska den som bäst behöver bostaden få denna, 11 kap 8 § ÄktB. Varje maka eller make har i en bodelning rätt att få behålla den del av ens egna egendom man önskar, 11 kap 7 § ÄktB, och skulle denna del av egendomen vara av högre värde än hans/hennes andel får denne istället betala skillnaden till den andre maken i form av pengar, 11 kap 9 § ÄktB.

Skulle det vara oskäligt att allt giftorättsgods delas lika, exempelvis om äktenskapets längd i kombination med samboskap är kortare än fem år, kan fördelningen se annorlunda ut, 12 kap 1 § ÄktB (se även lagtextens kommentar). Även att de två makarnas förmögenhet skiljer sig åt mycket i värde kan göra att en hälftendelning bedöms som oskälig.
När makarna kommit överens om hur bodelningen ska se ut ska en handling upprättas över detta och skrivas under av makarna, 9 kap 5 § ÄktB. Kan makarna inte komma överens, ska domstolen efter ansökan från åtminstone en av makarna förordna en bodelningsförrättare, 17 kap 1 § ÄktB. En bodelningsförrättare försöker i första hand hjälpa makarna att nå fram till en frivillig överenskommelse, men kan som en sista utväg besluta om en tvångsdelning. Är den ena parten inte nöjd med en sådan bodelning kan denne väcka talan mot den andre parten vid tingsrätten, 17 kap 8 § 2 st ÄktB.