Något som ofta kan skapa osämja mellan anhöriga är oenigheter om hur ett arv ska delas upp. Därför kan det vara bra att känna till vilka regler som gäller för arvsrätten. När en person avlider och efterlämnar en make/maka och ett eller flera barn så blir reglerna om efterarvsrätt aktuella.

Vad gäller för maken/makan?

Om en gift person avlider är det som huvudregel den efterlevande maken/makan som ärver kvarlåtenskapen. Det finns däremot situationer där det inte är den efterlevande maken/makan som ärver. Har den avlidna maken särkullbarn, dvs barn med någon annan än den kvarlevande maken/makan, har de företräde och rätt till sin del av arvet på en gång. En annan situation är om skilsmässa pågick eller om den avlidne skrivit ett testamente och där angett att hela eller en del av kvarlåtenskapen ska gå till någon annan.

Normalt läggs båda makarnas giftorättsgods (all egendom som inte är enskild egendom) ihop och delas lika. I 12 kap 2 § äktenskapsbalken finns en undantagsregel som ger den efterlevande maken/makan rätt att bestämma att bodelning inte ska ske. Detta används oftast när den “rikaste” maken är den efterlevande och därmed vill undvika att den avlidnes särkullbarn får en stor del av den levande makens giftorättsgods. Särkullbarnet får då istället ärva den del som tillhör den avlidne föräldern.

Vad gäller för barnen?

I Sverige har alla barn rätt till arv efter sina föräldrar. Två barn som ärver lika efter sin förälder har varsin arvslott om 50 %. Arvlåtaren kan välja att testamentera bort en del av arvslotten, men en del av arvslotten går inte att testamentera bort. Denna del kallas laglott och utgör hälften av arvslotten. Har arvlåtaren två barn så har de således varsin laglott om 25 %.

Är ett par gifta och den ena avlider, har deras gemensamma barn inte rätt till sin del av arvet på en gång, till skillnad från särkullbarnen. De kommer istället få sin del av arvet när den efterlevande föräldern avlidit. Detta kallas för efterarvsrätt. Efterarvsrätten motsvarar samma kvotdel av den efterlevande makens tillgångar som den först avlidna makens tillgångar utgjorde av giftorättsgodset vid dennes död.

Den efterlevande ärver tillgångarna med så kallad fri förfoganderätt, om inget annat skrivits i testamentet. Det betyder att den efterlevande maken/makan får göra i princip vad hen vill med egendomen, förutom att testamentera bort den. När den efterlevande maken avlider får barnen därigenom ut sin del av arvet.

Låt säga att det sammanlagda värdet av makarnas giftorättsgods vid den först avlidna makens död var 2 000 000 kr. Efter bodelning får den efterlevande maken 50 % av giftorättsgodset, 1 000 000 kr. Resterande 50 % ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Efterarvsrätten för barnen utgör då 50 % av den efterlevande makens tillgångar. Om den efterlevande makens tillgångar vid dennes död utgör 1 000 000 kr så blir värdet på barnens efterarv 50 % av detta, alltså 500 000 kr.