Arbetsrätt: Vad utövar fackförbund för verksamhet? Behöver man vara medlem?

År 2011 var ca 71% av löntagarna i Sverige anslutna till en fackförening. Även om man inte är medlem i en fackförening kan man fortfarande påverkas av dem om andra löntagare på ens arbetsplats är fackföreningsanslutna. Fackförbund påverkar alltså en väldigt stor del av Sveriges löntagare. Men vad utövar fackförbund för verksamhet? Och behöver man vara medlem?

Först ska nämnas att det är skillnad på fackförening och fackförbund. En fackförening är en organisation av arbetstagare med samma arbetsplats eller yrke. Föreningen företräder medlemmar gentemot arbetsgivaren och förhandlar om kollektivavtal, uppsägningar, löner, arbetsmiljö och andra arbetsrättsliga spörsmål. Ett fackförbund består av flera fackföreningar som är verksamma inom samma yrke eller bransch. Förbunden ingår i sin tur i en facklig centralorganisation; i Sverige finns LO som organiserar arbete, TCO som organiserar tjänstemän och Saco som organiserar akademiker. Fackförbunden organiserar medlemmar från samma yrke eller bransch varigenom de blir en stark aktör i avtalsrörelsen och andra centrala förhandlingar. Förbunden kan även organisera stridsåtgärder vid sammanbrutna förhandlingar. De verkar även opinionsbildande i syfte att på lagstiftningsnivå få till ändringar i medlemmarnas intressen.

Organisationerna beskrivna ovan har rättslig ställning av ideella föreningar. Det innebär att organisationen får rättskapacitet genom att anta stadgar och utse styrelse. Det ska även nämnas att det saknas allmän lagstiftning för de interna förhållandena vilket innebär att tvister får lösas med hjälp av organisationens stadgar och allmänna föreningsrättsliga principer. En sådan princip är att alla medlemmar bör behandlas lika och att ingen får utsättas för godtycke.

Enligt 7-9 §§ lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) skyddas arbetsmarknadens organisationers verksamhet av föreningsrätt. Rätten är ömsesidig men är främst aktuellt för arbetstagarsidan. Arbetstagare har alltså rätt att tillhöra arbetstagarorganisation, utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. Denna rätt får inte kränkas.

Det finns även en rätt att stå utanför organisationer genom den negativa föreningsrätten. Rätten har haft svårt att få fäste i Sverige men har genom artikel 11 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR) i princip erkänts. Den negativa föreningsrätten kommer också till uttryck i motiven till lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) där det uttrycks att det inte är saklig grund för uppsägning av arbetstagare att arbetstagaren vägrar att organisera sig.

Om kollektivavtal råder mellan arbetsgivare och arbetstagare som är fackföreningsmedlemmar så kan detta påverka en arbetstagare på samma arbetsplats som inte är medlem i facket. Under vissa omständigheter omfattas även denne av kollektivavtalet. Den utomstående arbetstagaren åtnjuter däremot i regel inte andra förmåner som exempelvis stöd av facket vid eventuell tvist med arbetsgivaren.