Fråga gällande ärendegång när det gäller skilsmässa och båda parter är gemensamt överskuldsatta. Vad händer när skilsmässan gått igenom? Delas skulderna automatiskt mellan parterna? Vem får besittningsrätt på lägenheten? Behöver man gå till Hyresnämnden? Skilsmässan är en förutsättning för att min klient ska kunna ansöka om skuldsanering.

 

 

Hej  och tack för din fråga!

Vi vill börja med att klargöra att vi har tolkat din beskrivning av makarnas ekonomiska situation, att båda är överskuldsatta, de har alltså större skulder än tillgångar.

Vid skilsmässa skall makarnas giftorättsgods delas lika genom bodelning, 9 kap 1 § 1 st Äktenskapsbalken (ÄktB) samt 10 kap 1 § ÄktB.  Giftorättsgods är all makarnas egendom som man inte föreskrivit skall vara enskild egendom, 7 kap 1-2 §§ ÄktB. Du kan läsa mer om enskild egendom här. När man beräknar deras andelar som de ska få i bodelningen så får var och en lägga undan så mycket av sitt giftorättsgods så att det täcker ens skulder, 11 kap 2 § 1 st ÄktB. Sedan läggs det kvarvarande giftorättsgodset ihop och delas lika på, 11 kap 3 § ÄktB. Andelen i den likadelningen plus det belopp man fått lägga undan för att täcka sina skulder blir sammanlagt de tillgångar vardera part kommer att ha efter bodelningen.

De gemensamma skulderna ställer man rent schematiskt upp som att hälften av den gemensamma skulden dras av från vardera makens giftorättsgods. Det är dock viktigt att understryka att detta endast är ett sätt att räkna ut makarnas andelar i bodelningen och det påverkar inte relationen till borgenären. Borgenär kallas den part som man har en skuld till och makarnas förhållande till borgenären påverkas alltså inte av hur de fördelar sitt giftorättsgods vid en bodelning i samband med skilsmässa.

När en borgenär har en fordran på två parter (i detta fall makarna), som då gemensamt har en skuld till denne, har makarna vad som brukar kallas ett solidariskt betalningsansvar, 2 § 1 st Skuldebrevslagen (SkbrL). Detta innebär att borgenären kan kräva vem som helst av makarna på hela skulden oavsett hur de gör vid sin bodelning. Om någon av makarna tvingas betala hela skulden kan denne visserligen sedan ställa efterkrav (man har s.k. regressrätt) på den andra maken på dennes halva, 2 § 2 st SkbrL, men det är en angelägenhet för makarna och angår inte borgenären. Eftersom båda makar är överskuldsatta kommer troligtvis ingen borgenär gå med på en uppgörelse att en av dem tar ensamt ansvar för en av de gemensamma skulderna.

Vad gäller lägenheten så tillfaller den maken som bäst behöver bostaden, om det med hänsyn till övriga omständigheter anses rimligt och skäligt, 11 kap 8 § 1 st ÄktB.  Exempel på vad man tar hänsyn till är ålder och hälsa, resväg till arbetsplats, om man har tillgång till en annan bostad m.m. Om paret har minderåriga barn brukar bedömningen bli att den make som skall ha ensam vårdnad också har störst behov av bostaden. Om man skall ha gemensam vårdnad anses den som i praktiken kommer att ha hand om barnen oftast ha störst behov.

Tanken är att makarna skall komma överens om bodelningen och fördelningen av egendomen men om de inte lyckas göra detta så kan domstolen utse en bodelningsförrättare som då har rätt att besluta i fråga om bodelningen och vem som skall tilldelas vad, 17 kap 1 § 1 st ÄktB. Det är alltså inte hyresnämnden som avgör detta. En sådan bodelningsförrättare får makarna själva stå kostnaden för, 17 kap 7 § ÄktB. Vid ekonomiska trångmål kan man dock i vissa fall få bodelningsförrättarens arvode för en begränsad tid bekostad av allmänna medel, 17 kap 7a § 1 st ÄktB.