Hej. Min svärson har drivit AB med en kompanjon. Misshälligheter uppstod och man kom överens om att min svärson skulle lämna firman och sälja sina aktier till kompanjonen. Så skedde också i maj 2015
I augusti 2015 anländer ett krav från Factoringgruppen på 475000 jämte ränta på 36% på årsbasis.
Svärsonen har vid ett tillfälle skrivit under borgensförbindelse i egenskap av bolagsman. Avtal mellan kompanjonerna finns som säger att den som lämnar bolaget skall befrias från borgensåtagandet.
Den kvarvarande kompanjonen har dock inte meddelat Factoringgruppen ändrade förhålladen i bolaget. Svärsonen har glömt att han skrivit på borgen. Får man komma överens om vilken ränta som helst? Får svärsonen sälja sin del i fastighet till ex.vis mig för att bli utan utmätningsbara tillgångar?
Hur mycket kostnader riskerar man om man går till rättegång?

Hej och tack för din fråga!

Vi har uppfattat dina frågor på så sätt att din svärson har lämnat firman som han drev tillsammans med en kompanjon, men det är oklart om registrering av utträdet är gjord hos Bolagsverket, samt vilken ränta man får avtala om och om de är möjligt att sälja sin del i fastigheten. Vidare har vi utgått från att fastigheten, som nämns i din fråga, ägs delvis av din svärson. 

Gällande din svärsons utträde ur bolaget så gäller 8kap13§ i Aktiebolagslagen, att ändringar i styrelsens sammansättning endast är gällande först från den tidpunkt då ändringen har kommit in till Bolagsverket. Det innebär alltså att din svärson är ansvarig för bolagets förpliktelser fram tills dess att ändringen skickats in/registrerats.  Mer information hittar du på bolagsverkets hemsida, där det även finns blanketter för registrering. Se vidare om ändring i bolagsordningen,https://www.verksamt.se/andra-andra-uppgifter_info, respektivehttp://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/driva/andra-bolagsordning-1.10888

Gällande fastigheten och eventuell utmätning, utmäter man normalt sett inte fastigheter i första hand. Istället tar man i anspråk sådan tillgång som kan användas till betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet. Se 4kap 3§ 2st Utsökningsbalken. Skulle utmätning av fastigheten bli aktuelltär huvudregeln att fastigheten anses tillhöra den personen som har lagfart på egendomen. Därmed kan fastigheten ingå i eventuell utmätning hos din svärson, om den tillhör honom. Se 4 kap 24§ Utsökningsbalken. I det fall din svärson väljer att sälja sin del i fastigheten till dig, så gäller det för honom, och för dig som köpare, att visa för Kronofogden att du är den verklige ägaren. I 4kap 1§ Jordabalken anges vidare formen för att köp av fast egendom skall vara giltig. Var uppmärksam på att efter ett utmätningsbeslut får gäldenären inte till skada för borgenären förfoga över egendomen genom överlåtelse eller på annat sätt, se 4kap 29§ Utsökningsbalken. I ert fall betyder det att din svärson inte får sälja sin fastighetsdel om det kan skada den som vill ha betalt, alltså om din svärson inte har annan egendom som räcker till utmätningsbeloppet. Vi har inte tagit hänsyn till om någon ev. konkurssituation har uppstått. Om din svärson skulle gå i konkurs aktualiseras återvinningsreglerna och fastigheten återvinns till konkursboet dvs. att fastigheten räknas in trots att den sålts vidare. 

Vidare till din fråga om man kan avtala om vilken ränta som helst, så gäller som huvudregeln 1§ Räntelagen, det vill säga att lagen gäller när inget annat är avtalat mellan parterna. Är 36% avtalat mellan parterna är det alltså den räntan som är gällande. Möjligheten kan finnas att tillämpa den allmänna sk. ”generalklausulen” i 36§ Avtalslagen för att jämka oskäliga avtalsvillkor, vilket en hög avtalad ränta skulle kunna vara. Är räntan oskäligt hög är det möjligt att räntan är att betrakta som ockerränta. Att utfärda en oskälig ränta är att anse som en brottslig handling enligt 9kap 5§ Brottsbalken, dock är det svårt att avgöra i ert fall om räntan är att anse som oskälig eftersom vi inte har vidare uppgifter om normal ränta i detta fall.   

Slutligen gällande din fråga om man väljer att gå till rättegång med saken. Som huvudregel gäller att det är den tappande parten, det vill säga den förlorande parten som skall ersätta även motpartens rättegångskostnader. Se 18kap 1§ Rättegångsbalken. Om ni väljer att gå vidare med ärendet uppmanar vi er att ta kontakt med verksam jurist eftersom rättegångskostnaderna kan bli högre än förväntat och det är bra att ha ett ombud som kan bedöma er chans i en rättegång.