Hej. Min man har fått avslag i sin familjeanknytningsansökan på Migrationsdomstolens nivå. Anledningen till avslaget är att han har utvisning som har vunnit laga kraft fram till november 2016, utvisning pga gammal asylansökan. Vi valde ändra vår utanför Sverige familjeanknytningsansökan till inifrån Sverige ansökan i och med jag var gravid och pga det tyckte vi att ansökan kan hanteras utifrån speciella omständigheter. Men min man fick avslag från Migrationsverket, sen överklagade vi till Migrationsdomstolen med hopp om att han kan få uppehållstillstånd beviljat utifrån grundläggande regler – få uppehållstillstånd innan inresa till Sverige, i och med min man valde att resa ut från Sverige efter avslaget så vi bifogade med passtämplar och biljetter till överklagan om att han inte är kvar i Sverige. Efter avslaget från Migrationsdomstolen födde jag vårt gemensamma barn (gemensam vårdnad av barnet tillsammans med min man). Migrationsdomstolen avslog överklagan dagen efter jag födde vårt barn utan att hinna få uppgifter om att barnet är fött nu. Avslaget kom med förklaring att det är bäst att vi söker om familjeanknytning på nytt med ny ansökan i och med den här ansökan är ändrad till inifrån ansökan (fast vi sökte utifrån Sverige från början och ändrade sen till inifrån). Hur kommer barnets födseln påverka överklagan? Är det något de kommer att ta hänsyn till eller det är bäst att ansöka familjeanknytning på nytt?

Hej och tack för din fråga!

Som huvudregel gäller att den som ansöker om uppehållstillstånd skall göra detta före inresan till Sverige, Utlänningslag: 5 kap. 18 § 1 st

Generellt kan vi säga att för att undantaget i Utlänningslag: 5 kap. 18 § p.5  ska bli tillämpligt, alltså att personen ska kunna söka uppehållstillstånd inifrån Sverige, krävs det att det finns en stark anknytning till en person bosatt i Sverige och att det inte anses som skäligt att söka från hemlandet. Dessa två faktorer är vad som kommer att vägas i en eventuell domstolsprövning.  

Den första faktorn, den starka anknytningen, uppfylls av att ni är gifta. Den andra faktorn, skälighetsbedömningen, brukar bedömas utifrån ett flertal omständigheter. Dessa är inte fasta utan kan variera från fall till fall beroende på vad som är relevant i just ert fall.

En omständighet som vi ser att domstolarna har tagit i beaktande i tidigare avgöranden har varit hur lång handläggningstid det skulle vara i hemlandet. Om denna skulle vara anmärkningsvärt lång, eller om ansökningsförfarandet i sig samt att kunna återvända till Sverige, skulle vara problematiskt kan detta tala för undantagets tillämplighet. En annan omständighet är att ni har ett barn tillsammans, då det kan anses oskäligt att som förälder vara ifrån sitt barn, seUtlänningslagen 5 kap 18 § fjärde stycket, (MIG – Migrationsöverdomstolen)  MIG 2006:8 samt MIG 2007:11.

Vidare framgår utav propositionen att om det skulle vara förenat med stora praktiska svårigheter eller betydande kostnader att åka tillbaka till hemlandet så talar även detta för undantagets tillämpning. Prop 1999/00:43 s. 59. I MIG 2006:8 framgår också att huvudregeln skall frångås endast i undantagsfall, det görs alltså en strikt tillämpning. Detta beror på att intresset av att upprätthålla en kontrollerad invandring står bakom reglerna och detta syfte vägs mot de olägenheter som skulle uppstå för er. Då det är skälighetsfaktorn som kommer att bli avgörande i din mans fall vid ett eventuellt överklagande är vi osäkra på vilket sätt det faktum att han redan lämnat Sverige kommer att spela in. Detta skulle kunna ses som en indikation på att det egentligen inte är så problematiskt att återvända till hemlandet. Detta skulle åtminstone kunna användas som motargument. Även ansökningens beräknade handläggningstid har domstolarna lagt stor tyngd vid. Ju längre tid desto mer oskäligt. Fyra månader ansågs inte som anmärkningsvärt långt för en person som hade viss anknytning till hemlandet i form av ett minderårigt barn som bodde kvar där, MIG 2007:11

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är mycket som skall vägas in och utgången är långt ifrån säker. Som vi förstår det är detta en av frågorna som ni redan prövat i lägre instanser. Även om det händer att lägre instanser gör bedömningar som avviker från den högsta kan det ofta vara en fingervisning. För att fallet över huvud taget skall prövas av domstolen krävs det att ni beviljas prövningstillstånd. Detta är inte helt lätt att få och ges i regel endast om det finns mycket starka skäl i det enskilda fallet eller att målet behöver prövas för att rättsläget är oklart, se Migrationsverket. Ges inte prövningstillstånd eller om prövningstillstånd ges och ni förlorar målet måste er man fortfarande ansöka på nytt utanför Sverige, enligt huvudregeln.

Fördelen med att inleda en ny ansökan från din mans hemland är att det faktum att ni är gifta innebär en stark presumtion för att uppehållstillstånd ska ges, Utlänningslag: 5 kap. 3 § p. 1. Det är ett förfarande som kan inledas omgående om ni inte överklagar. Vi har tyvärr inte hittat något om huruvida den avslagna asylansökan samt utvisningsbeslutet spelar in i frågan. Det närmaste vi kom var att i ett av rättsfallen som vi ovan hänvisar till så uppehöll sig personen illegalt i landet innan de ansökte om uppehållstillstånd. Detta tycks domstolen ha tagit med i sin bedömning som något som talade emot att uppehållstillstånd skulle beviljas när det söktes från Sverige. För att du ska kunna få hjälp med detta rekommenderar vi dig att kontakta en verksam jurist.