Hej
Min faster var gift med en man och hade inga barn. Hon avled 1983, Min pappa ärvde ingenting av henne då. Nu är min pappa död sedan 7 år, men min syster och jag är i livet.

Den här mannen som min faster var gift med, lever fortfarande 91 år. När han väl avlider så har väl vi (min syster och jag), om jag fattat saken rätt, arvsrätt? För den delen av min fasters arv? Sker detta med automatik av domstolarna?

 

Återkoppling av Juristresursen

När er faster dog ärvde hennes man hennes tillgångar, enligt 3 kapitlet 1 § Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637 – länk till Ärvdabalken). Ni och er syster kommer nu att ärva henne när hennes man dör, se 3 kapitlet 2 § ÄB. Ni har alltså en så kallad efterarvsrätt efter er faster. Detta förutsätter att hon ej har några barn, föräldrar eller syskon kvar i livet vid mannens död – de har nämligen företräde framför syskonbarn.

Enligt huvudregeln ska ni ärva hälften av er fasters mans dödsbo, 3 kapitlet 2 § ÄB. Denna regel har dock ett antal undantag.

Om arvet efter er faster utgjorde en större eller mindre del än hälften av er fasters mans egendom, är det den kvotdelen ni har rätt att ärva. Detta innebär att om 60 % av din fasters mans totala egendom, efter din fasters död, bestod av arvet efter din faster är det 60 % av mannens dödsbo ni har rätt att ärva istället för 50 %. När er fasters äktenskap upplöstes på grund av hennes död, så skulle en bodelning skett mellan makarna för att räkna ut er kvotdel i efterarvet. Om er fasters man var ensam dödsbodelägare är det mycket troligt att en sådan aldrig gjordes då han som efterlevande make har rätt till hela boet. Detta innebär att vid er fasters makes död kan det vara svårt att veta hur stor er kvotdel är. Då får man försöka rekonstruera egendomsförhållandena som de var då er faster dog och på så vis göra en bodelning i efterhand.

En annan sak som kan påverka vilken andel av dödsboet ni ska ärva som efterarv efter er faster är om er fasters man till exempel genom gåva orsakat väsentlig minskning av sin egendom. Då ska hans arvingar belastas med minskningen, inte du och din syster. Era kvotdelar ska i sådana fall öka och er fasters mans arvingars kvotdel ska minska, 3 kapitlet 3 § ÄB. Motsatsvis gäller att om boets värde har ökat sedan er fasters död genom arv, gåva, testamente eller er fasters mans förvärvsarbete, denna ökning ska tillfalla er fasters mans arvingar, inte dig och din syster 3 kapitlet 4 § ÄB.

Ni och er syster har alltså efterarvsrätt efter er faster. Hur stor andel av boet ni ska bli tilldelade beror på om någon undantagsregel är tillämplig men som huvudregel ska ni bli tilldelade 50 % av er fasters mans egendom.

I 23 kapitlet ÄB finns regler om hur arvskiftet går till, skiftet är en överenskommelse mellan dödsbodelägare, arvingar och universella testamentstagare om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Överenskommelsen ska enligt 23 kapitlet 4 § ÄB vara skriftlig.