S har tre döttrar, vars mor är död. Efter moderns död blev det turbulens mellan barnen. Därför vill S förbereda sig så att det inte blir kaos när han går bort. S är omgift och har inga barn med sin nya fru. De tre döttrarna har han fått tillsammans med sin andra fru. Döttrarna är alltså särkullbarn. Om särkullbarn har avstått från sitt arv blir de efterarvingar. Men om priset inte överstiger 4 PPB, vad ’’gäller’’ då? Om S fru skulle vinna en miljon kr exv. har då hans döttrar rätt att kräva att få en del av det?

En av hans döttrar har skrivit på en fullmakt för att företräda S i bouppteckningen i dödsboet. Kan man göra det innan man är död? Fullmakten är tänkt att vara till banken och S undrar om banken kommer att acceptera det? S vill ha en så praktisk lösning som möjligt som döttrarna kommer att acceptera. En av döttrarna bor i Australien och S vill slippa så mycket krångel som möjligt,

Hej och tack för din fråga!


Efterarv
Basbeloppsregeln är en garantiregel som ger efterlevande make/maka rätt att behålla egendom som motsvarar ett värde av fyra basbelopp enligt 3 kap 1 § 2 st ärvdabalken. Dagens basbeloppsvärde är 44 300 kr. De sammanlagt 177 200 kr skall tillgodoses genom egendom från bodelning, efterlevande make/makas enskilda egendom och/eller egendom som den efterlevande har fått genom arv eller testamente från den först avlidne. Om den nämnda egendomen inte uppgår till värdet av fyra prisbasbelopp skall den delen som fattas tas från särkullbarnens lott. Resterande del av din kvarlåtenskap tillfaller sedan särkullbarnen och skall delas lika dem emellan.

Den egendom som har tillfallit den efterlevande till följd av basbeloppsregeln räknas som arv efter först avliden make/maka och särkullbarnen har således rätt till efterarv när den efterlevande maken/makan avlider, 3 kap 1 § ärvdabalken

Det ovan kan förtydligas på följande sätt. Låt säga att din fru överlever dig och att den lott hon erhåller i bodelningen inte uppgår till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp. I sådant fall kommer din fru att få företräde till dina döttrars arvslott i den del som saknas, dvs. värdet upp till fyra prisbasbelopp. Den del dina döttrar gått miste om till följd av prisbasbeloppsregeln kommer de att få ut i efterarv vid din frus bortgång. 

Fullmakt
En fullmakt fortsätter att gälla när fullmaktsgivaren avlider och dödsboet inträder då som huvudman i den avlidnes ställe. En fullmakt kan dock, vid särskilda skäl, anses ha förfallit i och med fullmaktsgivarens död. Ett exempel härpå är situationen då fullmakten gäller ett förvärv av en bostad till den nu avlidne. Det är inte längre rimligt att fullmakten gäller i en sådan situation, då den avlidne av naturliga skäl inte behöver en bostad. Det nämnda framgår av 21 § avtalslagen.

I ditt fall innebär detta att fullmakten du har givit din dotter fortsätter att gälla efter det att du har avlidit.