Hej!
Jag har i ett dödsbo haft en advokat som gjort dödsbouppteckning ifrån december. De slutliga uppteckningarna lämnades in i juli året därpå.

Strax innan uppteckningarna lämnades in så blev jag kontaktad av en advokat som var utsedd till bouppteckningsman av tingsrätten, dvs. en annan advokat. Jag tycker inte att jag ska behöva stå för dessa dubbla avgifter som uppkommit. Denna advokat har dessutom inte betalat en räkning trots att det kommit in pengar från försäkringsbolaget för just denna räkning.

Nu vill hon kanske dessutom försätta dödsboet i konkurs. Kan inte huset skrivas över och samt skulderna på mig så spar vi kostnaden för Kronofogden?

Jag har redan betalt in minst 150 000 kr till dödsboet varav 16 000 kr till den advokat som jag valde för målet. Hur säkra är de då? Det borde väl gå att utan större kostnad kräva att domstolens beslut ogiltig förklaras och att de får stå för deras egna kostnader själva?

De som var syskon till den avlidne har inte skrivit på att de har läst testamentet. Men de ha muntligt godkänt det. Undrar dock hur försäkringar då kan betalas ut enligt testamentet men inte gällande den fasta egendomen?

Tack på förhand
Hej och tack för din fråga!

Inledande kommentarer

Din fråga har delats upp i ett antal segment som vi kommer att behandla i tur och ordning. Vi har försökt ge så klargörande svar som möjligt utifrån det underlag du mejlade oss, men vi har haft svårt att bedöma vissa av dina uppgifter rent juridiskt på grund av bristande underlag. Om du har några frågor eller önskar mer ingående förklaringar är du välkommen att återkomma till oss med mer detaljerade beskrivningar av förloppet.

 

Bouppteckningsman

Av 18 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB) framgår att om inte särskild dödsboförvaltning har anordnats enligt 19 kap ÄB (se nedan) skall efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. Enligt 20 kap 1 § ÄB ska en bouppteckning förrättas senast tre månader efter dödsfallet, men Skatteverket kan efter ansökan inom samma tid förlänga tiden om det anses lämpligt. I 20 kap 2 § ÄB stadgas att dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor skall bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Vanligtvis utses två jurister eller advokater att förrätta bouppteckningen, men det är inget krav.

Enligt 19 kap 1 § ÄB ska rätten på dödsbodelägares begäran förordna att egendomen skall överlämnas till förvaltning av boutredningsman, samt utse någon att i sådan egenskap ta hand om förvaltningen. I 19 kap 4 § ÄB stadgas att det är möjligt för rätten att förordna flera boutredningsmän när det anses lämpligt. Rätten kan då bestämma att förvaltningen ska delas lika mellan dessa. Slutligen anges i 19 kap 5 § 1 st ÄB att en boutredningsman ska entledigas av rätten om denne vill frånträda sitt uppdrag och visar skälig orsak. Enligt 19 kap 5 § 2 st ÄB kan en boutredningsman också entledigas om rätten finner att denne är olämplig för uppdraget.

När det gäller den första advokaten framgår det inte om denne utsågs till boutredningsman av tingsrätten enligt 19 kap 1 § ÄB eller om personen istället anlitades av dig eller någon annan dödsbodelägare för att förrätta bouppteckning. Det framgår inte heller på vilken grund den andra advokaten utsågs till boutredningsman. Därför är det inte möjligt för oss att närmare uttala oss huruvida ditt ärende har handlagts korrekt av tingsrätten. Det kan dock noteras att ovanstående regler innebär att inget hinder föreligger för tingsrätten att utse en ny boutredningsman om den första av någon anledning har entledigats. Givet att den förste advokaten anlitades av dig utan tingsrättens inblandning kan rätten ha valt att utse en boutredningsman på begäran av någon annan dödsbodelägare, i enlighet med 19 kap 1 § ÄB. Utan mer information kan vi inte göra ytterligare juridiska bedömningar av förloppet.

 

Dödsboets skulder och en eventuell konkurs

Utifrån dina uppgifter verkar det som att åtminstone en advokat har agerat bouppteckningsman. Enligt 19 kap 11 § 1 st ÄB ska boutredningsmannen, med iakttagande av vad som stadgas i 19 kap 11 § 2 st ÄB och 19 kap 11 § 3 st ÄB, företa alla nödvändiga åtgärder för dödsboet. Av 19 kap 11 § 3 st ÄB framgår att boutredningsmannen i fråga om vissa åtgärder ska försöka inhämta dödsbodelägarnas åsikter. De åtgärder som nämns i lagrummet är rättshandlingar som i avsevärd mån inverkar på delägarnas behållning i boet och andra angelägenheter av vikt, såsom överlåtelse av egendom som har särskilt värde för delägarna, avveckling av rörelse som den döde bedrivit eller uppgörelse med borgenärerna Enligt 21 kap 1 § ÄB får inte en boutredningsman betala några skulder förrän en månad efter det att bouppteckning förrättats eller att en uppgörelse har nåtts med borgenärerna, såvida det inte med fog kan antas att betalningen inte är till skada för borgenärerna.

Det är inte möjligt för oss att utifrån den information vi erhållit från dig avgöra om advokaten har brustit i omsorg när det gäller vilka skulder denne har valt att betala eller inte. Det är möjligt att boutredningsmannen på grund av bristande tillgångar i dödsboet varit tvungen att invänta att bouppteckningen skulle färdigställas innan denne överhuvudtaget kunde överväga att betala några skulder, i enlighet med 21 kap 1 § ÄB.

19 kap 11 § 2 st ÄB stadgas att boutredningsmannen, om dödsboets tillgångar inte räcker till att betala befintliga skulder, ska försöka nå en uppgörelse med borgenärerna. Om det inte är möjligt att nå en uppgörelse och dödsbodelägarna inte fyller bristen och det inte heller är möjligt att få till stånd offentligt ackord, ska boutredningsmannen ansöka om att dödsboet ska försättas i konkurs. Av dessa regler framgår alltså att det är möjligt att skriva över skulderna och huset på dig, men det förutsätter att både banken och övriga dödsbodelägare samtycker. Det är alltså tyvärr inte möjligt för dig att på egen hand göra en sådan sak, även om du tycker att det verkar praktiskt. Om det inte är möjligt att nå en uppgörelse och dödsboets tillgångar inte räcker för att skulderna ska kunna betalas är det enda som återstår att dödsboet försätts i konkurs.

 

Försäkringspengarna

Om de “försäkringspengar” som du nämner ska utgå som en följd av vad som står i ett testamente rör det sig inte om försäkringspengar utan i så fall rör det sig istället om ett testamentsförordnande. I så fall gäller helt andra regler (se 11 kap ÄB) jämfört med om det rör sig om pengar från en livförsäkring. Om det verkligen rör sig om en livförsäkring gäller 15 kap 5 § Försäkringsavtalslagen (FAL). I 15 kap 5 § 1 st FAL framgår att sedan ett försäkringsfall har inträffat får en livförsäkring och ersättning som utfaller från den inte utmätas för försäkringstagarens skulder i den mån ersättningen tillfaller någon som själv behöver den för sin försörjning eller för en underhållsskyldighet. Om ersättningen tillfaller någon annan än den försäkrade, gäller dock detta förbud bara om den försäkrade har försörjt eller varit skyldig att försörja den berättigade. När ersättningen betalas i form av livränta, gäller förbudet bara rätten till livräntan.

15 kap 5 § 2 st FAL framgår att vissa personer som har rätt att få försäkringspengar som en följd av ett förmånstagarförordnande alltid har rätt att undanta sammanlagt 267 000 kr från utmätning och/eller konkurs. I vissa situationer kan därför försäkringspengar utgå i enlighet med ett förmånstagarförordnande trots att övriga tillgångar måste användas för att betala skulder.

Ett flertal faktorer spelar in i bedömningen ovan. Omständigheter av betydelse är bl.a. om det rör sig om ett oåterkalleligt eller återkalleligt förordnande, vilka som försäkringspengarna ska tillfalla samt i vilken mån dessa behöver pengarna för sin försörjning. På grund av det bristfälliga underlaget är det svårt för oss att bedöma huruvida allt gått rätt till. Vi föreslår därför att du ställer eventuella frågor om detta till Kronofogden eller din advokat.