Min mormor är orolig för vad som kommer att hända med hennes och morfars (H) tillgångar efter hennes död, främst huset som de bor i, men som morfar äger. Mormor har en biologisk dotter (E), min mamma, som ej är min morfars biologiska barn. De är gifta och det finns inga fler barn, varken gemensamma eller enskilda.

Mormor är orolig för att hennes dotter kommer att kräva ut sin laglott vid hennes död. Detta skulle leda till att morfar tvingas flytta från huset. Finns det några åtgärder som mormor eller morfar kan göra för att förhindra detta?

Det finns ett testamente, som säger att mormor vill testamentera alla sina tillgångar till morfar, och att hon önskar att hennes dotter avstår från att ta ut sin laglott. Vidare kommer hennes tillgångar fördelas 50% till min mamma och 50% till mig efter morfars död.

 

 

Hej och tack för din fråga!
Vi har tolkat frågan som att du undrar vad som kommer att hända med din mormors och morfars tillgångar efter din mormors bortgång. Du undrar också om din mormor och morfar kan vidta några åtgärder för att förhindra att din mamma tar ut sin laglott vid din mormors bortgång.

Bodelningen

När en make avlider så ska först en bodelning göras mellan makarna enligt 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt 10 kap 1 § ÄktB ska makarnas giftorättsgods ingå vid bodelningen. Som utgångspunkt är all egendom giftorättsgods mellan makar så länge det inte har blivit enskild egendom genom gåva, testamente eller äktenskapsförord.

Vid bodelningen beräknas makarnas andelar enligt 11 kap 1 § ÄktB. Därefter räknas respektives makes skulder av enligt 11 kap 2 § ÄktB och sedan läggs återstående giftorättsgods ihop och delas lika mellan makarna enligt 11 kap 3 § ÄktB. Den halva som tillfaller den avlidne utgör dennes kvarlåtenskap och det är den delen som ska fördelas genom arv.

Vi utgår från att huset är giftorättsgods eftersom dina uppgifter inte tyder på annat. Därför ska det ingå i en bodelning enligt ovan.

I ert fall finns dock en möjlighet för din morfar att jämka bodelningen enligt 12 kap 2 § ÄktB. Det innebär att din morfar vid bodelningen kan begära att behålla sitt giftorättsgods. Då din morfar ensamt äger huset så innebär regeln en möjlighet för honom att undanta huset från bodelningen. Då blir din mamma endast berättigad till arv eller laglott från din mormors kvot av bodelningen (och hennes övriga egendom). Detta betyder alltså att din morfar kan välja att både behålla och bo kvar i huset även efter din mormors bortgång. En begäran om jämkning enligt 12 kap 2 § ÄktB måste dock göras av din morfar.
Arvet

Huvudregeln vid arv är, enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB), att den avlidnes barn ärver kvarlåtenskapen. I 3 kap 1 § ÄB finns dock ett undantag om den avlidne var gift och då är det den efterlevande maken som ärver all egendom. Detta undantag gäller dock inte om det finns särkullbarn, det vill säga barn som inte är gemensamma. Då ärver den efterlevande maken, din morfar, endast all egendom om särkullbarnet, din mamma, avstått sin del. Om din mamma väljer att avstå sin del till förmån för din morfar, har hon istället rätt till efterarv från din mormor vid din morfars bortgång enligt 3 kap 9 § ÄB.

Genom ett upprättat testamente kan särkullbarnets rätt begränsas till enbart hälften av sin arvslott, vilket kallas för dennes laglott. Genom att barn har en laglott kan de aldrig bli arvlösa enligt 7 kap 1 § ÄB. I detta fall har din mormor angett i testamentet att din morfar ska ärva all egendom. Din mamma kan ändå kräva ut sin laglott genom att påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap 3 § ÄB, vilket medför att din morfar endast ärver resterande del.

Det finns alltså inget juridiskt sätt att garantera att din mamma inte kräver ut sin laglott. Det ni kan göra är således att skriva så som din mormor har gjort i testamentet, en önskan om att din mamma ska avstå från att ta ut sin laglott och istället ta sitt arv som ett efterarv efter din morfars bortgång. De kan även försöka prata med din mamma och förklara situationen.