Jag undrar om har rätt att få en detaljerad arbetsredogörelse från min motparts jurist. Jag förlorade ett mål i en skiljedom och blev ålagd att betala ett oskäligt högt belopp utan att få en detaljerad arbetsredogörelse.

 

Hej och tack för din fråga.

Som vi förstår dig så har du förlorat i en skiljedomstvist och blivit ålagd att betala motparten ombudskostnader. Du anser dock att det belopp som ombudet har beviljats ersättning för är oskäligt och vill därför begära ut hans arbetsredogörelse för att kunna kontrollera hur mycket tid som ombudet egentligen har lagt på ärendet.
Vi ska först gå igenom den grundläggande bestämmelsen angående ombudskostnader i lagen om skiljeförfarande (LSF), är 42 §. Enligt denna, kan skiljemannen, om inget annat framgår i ett avtal, på en parts begäran besluta att den förlorande parten ska ersätta motpartens ombudskostnader. Några detaljerade bestämmelser för vilka kostnader som är ersättningsgilla finns inte, utan istället gäller att frågan om ersättning ska avgöras utifrån “allmänna principer”. Detta innebär i praktiken bl.a. att kostnaderna ska vara skäliga. Dock är det upp till skiljemannen att avgöra vilka kostnader som är skäliga. Om något annat inte framgår av skiljedomsavtalet, finns ingen möjlighet att överklaga skiljemannens bedömning.
Frågan är om du har rätt att begära ut motpartens arbetstidsredogörelse? Enligt 38 kap. 2 § rättegångsbalken är det möjligt att ansöka hos en tingsrätt om att moparten ska lämna ut ett dokument som kan tjäna som bevis. Dock är det tyvärr inte möjligt för dig att vinna framgång med ett sådant yrkande, eftersom skiljemannen redan har fattat ett slutgiltigt avgörande i frågan om ombudskostnader.
Det finns däremot en möjlighet för en tingsrätt att, i mycket speciella situationer, ogiltigförklara domen enligt 33 § 2 p. lagen om skiljeförfarande men det krävs då att själva förfarandet har varit uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige. Det måste alltså röra sig om grövre fel där rättssäkerheten har äventyrats. Du beskriver att du misstänker att skiljemannen och motparten på förhand har avgjort ärendets utgång. Kravet är dock mycket höga. Det är därmed inte ens säkert att, även om du skulle kunna bevisa detta, ens en sådan situation skulle utgöra ett så pass allvarligt fel att domen kan ogiltigförklaras.
Vidare finns möjlighet att enligt 34 § lagen om skiljeförfarande klandra domen. Enligt första stycket punkt 5 är det möjligt att göra detta om skiljemannen var obehörig p.g.a. jäv. I 8 § framgår att skiljemannen är jävig

  1. om skiljemannen själv eller någon närstående till skiljemannen är part eller annars kan vänta beaktansvärd nytta eller skada av tvistens utgång,
  2. om skiljemannen eller någon närstående till skiljemannen är ledamot av styrelsen för ett bolag eller någon annan sammanslutning som är part eller annars är ställföreträdare för en part eller för någon annan som kan vänta beaktansvärd nytta eller skada av tvistens utgång, eller
  3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit ställning i tvisten eller hjälpt en part att förbereda eller utföra sin talan i tvisten.

 

Sammanfattningsvis kan vi ge dig rådet att försöka samla in bevis för att oegentligheter har förekommit. Sedan är det möjligt att väcka talan om ogiltigförklaring eller klander. Av dessa alternativ har du störst möjlighet att vinna bifall med en klandertalan.

 

Vi bor i en bostadsrättslägenhet sedan fyra år tillbaka. Några bekanta i området har haft besök av besiktningsmän gällande våtrum och hittade då mindre fuktskador runt golvbrunnen i badrummet. Vi har också haft besök men inte fått något besked om det finns fuktskador eller ej. På protokollet hade de fått meddelandet att det finns fuktskador, men läget är inte akut.
Protokollet visade en skala på 3 alternativ där 2 var ikryssat (1=inga fuktskador, ingen åtgärd. 2= fuktskada finns, bör åtgärdas. 3=fuktskada finns, ska åtgärdas snarast/akut).

Då det inte är dokumenterat någon renovering tidigare, tror vi att golvet och brunnen är original sedan 70-talet och befarar därför att detta även finns hos oss. Vi har heller ingen information om huruvida tidigare ägare fått någon besiktning av badrummet och om detta visade utslag.

Vi planerar att flytta härifrån inom 1–2 år. Vår fråga är således om vi som nuvarande ägare är tvungna till att åtgärda eventuell fuktskada om det visar sig att vi har fått alternativ 2 eller 3 på vår kontroll. Eller, är detta något som besiktningsmannen tar med i sin undersökning vid försäljning så att en eventuell köpare är medveten om läget? Kan detta påverka oss som säljare efter det att vi flyttat?

 

Åtgärda fuktskada

Angående åtgärdandet av ev. fuktskada tillämpar vi bostadsrättslagen.

Enligt 7 kap. 12 § har ni som bostadsrättshavare skyldighet att hålla lägenheten i gott skick. Denna skyldighet innebär att ni ansvarar för det inre underhållet av lägenheten, såsom reparationer av lägenhetens väggar, golv, tak och badrum.

 

Ni har alltså som nuvarande ägare av bostadsrättslägenheten en skyldighet att åtgärda ev. fuktskada runt golvbrunnen. Skulle ni försumma denna skyldighet i sådan utsträckning att risk för omfattande fuktskador i era grannars lägenhet uppstår, kan bostadsrättsföreningen genomföra reparationen på er bekostnad, 7 kap. 12 a §.

 

Däremot så råder vi er att ta kontakt med er bostadsrättsförening för att diskutera frågan och ta reda på om de i sina stadgar har en annan bestämmelse som reglerar bostadsrättsinnehavares ansvar för lägenhetens skick.

 

Säljarens upplysningsskyldighet och ansvar

Eftersom bostadsrätt utgör lös egendom omfattas försäljningen mellan två privatpersoner av köplagen.

 

Säljaren har en plikt att upplysa köparen om fel och brister som han/hon känner till. Ni bör sålunda upplysa er tilltänkta köpare om ev. fuktskada runt golvbrunnen, annars är bostadsrätten att anse som felaktig. Fuktskada runt golvbrunn utgör inte ett dolt fel om denna före köpet påtalats av säljaren, och kan därför inte i efterhand göras gällande av köparen.

 

Som utgångspunkt gäller att bostadsrätten ska stämma överens med vad som följer av köpeavtalet. Det innebär att bostaden måste vara i det skick som säljaren har avtalat med köparen. Skulle den avvika från vad som avtalats eller från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är den att anse som felaktig, 17 § 3 st.

 

 

Skulle säljaren inte upplysa köparen om ett ev. dolt fel i en bostadsrätt, eller om bostadsrätten avviker från vad som har avtalats så finns flera rättsliga verktyg som köparen kan använda sig av. Köparen kan i första hand begära att säljaren ska avhjälpa felet utan extra kostnad för köparen, om det kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren enligt 34 §. Om säljaren vägrar att avhjälpa felet kan köparen istället göra detta och därefter kräva ersättning av säljaren motsvarade avhjälpandekostnaden enligt 36 §.

Köparen har också en möjlighet att kräva prisavdrag motsvarande skillnaden mellan bostadsrättens värde med och utan felet enligt 37 § och 38 §. Är felet av väsentlig betydelse för köparen och borde säljaren ha insett detta finns det även en möjlighet för köparen att häva köpet. Huruvida ett fel är av väsentlig betydelse är svårt att bedöma och får avgöras från fall till fall, se 39 §.

 

Friskrivningsklausul

Eftersom köplagens bestämmelser är dispositiva, kan ni avtala om annat än det som anges i köplagen. Ni skulle kunna ta med en friskrivningsklausul i köpekontraktet, där ni friskriver er från ansvar för ev. fuktskador. En sådan specifik friskrivning gör att köparen efter köpet inte kan kräva ersättning av er. Om ni däremot anger en generell friskrivning, som ”lägenheten säljes i befintligt skick”, är denna inte lika bindande, se 19 § 1 st.