Hej!
Hur hanterar man att en fjärdesuppleant i en liten förening (100 medlemmar) gör en beställning på material från tryckeri som vi visserligen behöver, men i såna mängder att det lär räcka 10–15 år? Utan att vara firmatecknare och utan styrelsebeslut. Hon har hållit på med beställningen fram och tillbaka i två månader utan att informera styrelsen. Sen kom fakturan till kassören i förrgår, nästan 11 000 kr.
Tryckeriet har inte haft någon anledning att misstänka att hon saknade befogenheter.
Detta är andra gången hon gör en större beställning för föreningens räkning, men förra gången hann vi annullera den.
 

 

Hej och tack för din fråga!

 

Du har ställt en fråga om vad som gäller när en fjärdesuppleant i en förening överskrider sin befogenhet genom att göra en beställning utan ett styrelsebeslut.

Ideella föreningar rör sig inom ett oreglerat rättsområde och det finns, i och med det, olika argumentationsvägar för att komma fram till svar på frågor som uppkommer på området. Ibland kan svaren också bli olika beroende på vilken väg man väljer att gå. Vi har valt att titta på ert problem ur två olika perspektiv.

Perspektiv ett:

För ekonomiska föreningar gäller lagen om ekonomiska föreningar som du hittar här. I 6 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar anges att om en ställföreträdare har överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling för föreningen, gäller inte rättshandlingen mot föreningen om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Du har meddelat att tryckeriet inte har haft någon anledning att misstänka att beställaren saknade befogenhet, vilket då skulle göra att beställningen blir gällande för föreningen.

Se dock argumentation gällande den goda tron under perspektiv två, där vi argumenterar för att det eventuellt kan ha förelegat en skyldighet för tryckeriet att kontrollera om den som de avtalade med gjorde detta inom sin befogenhet.

Skadeståndsreglerna i lagen om ekonomiska föreningar hittar du i kap. 13. Enligt 13 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar ska en styrelseledamot som uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat föreningen då denne fullgjort sitt uppdrag, ersätta skadan. För andra än styrelseledamöter återfinns ett skadeståndsansvar i 13 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar. Bestämmelsen anger att en föreningsmedlem eller en röstberättigad som inte är medlem är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av lagen om ekonomiska föreningar eller föreningens stadgar, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar föreningen, en medlem eller någon annan. Det som kan utgöra ett hinder för er förening att utkräva ett skadestånd från beställaren är kravet på att en skada ska ha uppstått. Hon har möjligen beställt material i en större mängd än den ni behöver för tillfället. Dock verkar det vara fråga om material som ni alltid har ett behov av, vilket talar för att ni ändå inte har lidit av någon konkret skada. Skulle det vara så att det är fråga om material som ni endast kommer att använda under en kortare period, kan situationen se annorlunda ut eftersom hon då kan anses ha lagt mycket pengar på att beställa material som ni inte behöver och alltså inte kommer att ha användning av. Det skulle då tala för att föreningen har orsakats en skada. Se även nedan, vad gäller skadeståndsposter som eventuellt skulle kunna uppstå, avseende ränta på beloppet och eventuell förvaringskostnad.

Enligt 7 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar kan en extra föreningsstämma hållas om styrelsen anser att det finns skäl till det. Extra föreningsstämma ska också hållas om revisorn eller om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Har ni i föreningen bestämt att ett mindre antal än en tiondel av samtliga röstberättigade ska gälla, så gäller det. Det ni då skulle kunna göra är att begära att en extra bolagsstämma ska hållas i syfte att avsätta henne från sin position.

För ideella föreningar finns i nuläget ingen särskild lag. Däremot kan man söka ledning i lagen om ekonomiska föreningar, vilket innebär att man kan argumentera för att svaret ska bli som ovan.

Sammanfattningsvis kan det eventuellt bli svårt för föreningen att få ett skadestånd från beställaren om en konkret skada inte har uppstått. Anser ni att materialet inte kommer att kunna användas kan det tala för att en skada ändå har uppstått. Om ni önskar skulle ni kanske även kunna hålla en extra bolagsstämma i syfte att avsätta beställaren från sin position. Slutligen kan ni eventuellt kontakta tryckeriet för att ta reda på om ni har några avbeställningsmöjligheter eller liknande, bland annat om ni trycker på att de inte verkar ha kontrollerat om personen i fråga hade rätt att ingå köpeavtal för er räkning.

Perspektiv två:

Högsta domstolen har bland annat i NJA 1958 s. 438 varnat för att ett alltför godtyckligt analogislutsanvändande av lagen om ekonomiska föreningar på fall som rör ideella föreningar. Därför ska vi nedan redogöra för vad som kan gälla även ur andra perspektiv.

En ideell förening anses vara en juridisk person. Den kan, i och med det, bland annat ingå avtal med utomstående personer. Vanligtvis krävs att enskild person som handlar för föreningens räkning ska vara firmatecknare eller på annat sätt ha blivit beviljad fullmakt från föreningens håll.

Ni har skrivit att den person som ingick köpeavtal för er räkning inte var firmatecknare och vi ser inte heller några tecken på att personen har fått en uttrycklig (muntlig eller skriftlig) fullmakt från föreningens sida att genomföra det här köpet.

Det finns dock en form av fullmakt som kallas för toleransfullmakt. Denna typ av fullmakt är inte lagreglerad men uppstår då en person som egentligen inte har rätt att exempelvis ingå avtal å huvudmannens (i ert fall er förenings) vägnar, vid ett antal tillfällen ändå har tillåtits handla på detta sätt utan konsekvenser eller tillsägelser. Så tycks det dock inte vara i ert fall, då ni, vid tidigare köp har annullerat.

Ingen rätt att ingå avtal tycks alltså ha förelegat för er styrelsesuppleant.

I två hovrättsfall har det ansetts att det, för företag, kan finnas en skyldighet att kontrollera om de personer som de rättshandlar (här, ingår avtal) med har tillåtelse att göra detta, se här och här. Om detta inte kontrolleras kan det finnas risk för att avtalet ogiltigförklaras och att värdena då ska återgå. Stöd för principen att en rättshandling, som genomförts av en person som går utanför sin befogenhet när hen rättshandlar åt den juridiska personen, inte är bindande för den juridiska personen (er förening) förutsatt att motparten (tryckeriet) inte var i god tro, finns i 2 kap 18 § handelsbolagslagen.

Vi har dock inte hittat något fall från högsta domstolen som reglerar just detta fall och utgången är således en aning osäker.

Om det ändå skulle visa sig att avtalet är giltigt så kan det bli fråga om att kräva att den person som har ingått avtalet ska bli personligt skyldig att avhjälpa skadan. I fallet med ideella föreningar kan detta vara lite krångligt. Huvudregeln är att uppdragsgivaren får stå för skada som en syssloman ger upphov till. Dock finns det fall då sysslomannen kan bli skadeståndsskyldig gentemot sin uppdragsgivare, se 18 kap 14 § handelsbalken. Det handlar bland annat om det fall att sysslomannen inte har följt de instruktioner som har givits.

Vad är då en syssloman? Huvudregeln är att det kanske framför allt handlar om advokater eller konsulter. Men då det, i fallet med ideella föreningar, handlar om att stämman ger ett anbud till styrelsemedlemmarna (samt suppleanterna) och då även fördelar deras befogenheter genom en form av avtal kan man argumentera för att ovan nämnda regel även ska tillämpas i detta fall (se här, sida 2). Anledningen till att man kan vilja söka ledning i detta lagrum är att ideella föreningar är så pass oreglerade och att deras styrelseledamöter därmed inte omfattas av de ansvarsbestämmelser som finns för styrelser i andra bolags- och föreningsformer.

Vad som ska ersättas enligt svenska skadeståndsprinciper är som huvudregel den faktiska skada som har uppkommit. I ert fall skulle man kunna hävda att det inte föreligger någon faktisk skada, då det ändå var produkter som ni behövde.

Dock så är det antagligen så att det här är en kostnad som ni helst hade sett utspridd över de 10-15 år som ni säger att produkterna skulle räcka. Detta innebär att om ni ändå inte skulle kunna hävda att ni ska ha tillbaka pengarna, eventuellt skulle kunna kräva skadestånd i form av ränta på det belopp som ni har fått ”lägga ut i förtid”.

Det är svårt att utifrån er beskrivning veta hur stor faktisk yta som produkterna upptar, men även förvaring av varor kan vara en kostnad. Om det måste avsättas rum för varorna och det blir en kostnad för er, kan även det vara en grund för skadestånd.

De eventuella skadeståndsposterna för ränta och förvaring kan också bli aktuella i perspektiv ett.

Vi vill dock tillägga att det i vissa fall kan bli problematiskt om en ideell förening börjar kräva skadestånd av sina medlemmar då det kan innebära att stämningen i föreningen blir sämre. Framför allt i en så pass liten förening kan det bli kännbart om folk är rädda för att ta egna initiativ och i förlängningen kan det då leda till att medlemmarna kanske inte vågar hjälpa till.

Så i första hand bör ni kanske försöka ogiltigförklara avtalet som sådant och i andra hand överväga skadestånd.